Naturskyddspriset 2016 till Steve Daurer

steve_daurer_foto_bjorn_mildh_
Steve Daurer i sin rätta miljö, naturskogen. Foto Björn Mildh.

Steve Daurer är lite av en doldis, boende i lilla Dartsel en bit från Arvidsjaur. Orsaken till att man inte ser honom så ofta är nog att han tillbringar mycket tid i skogen, inventerandes naturskogarna i södra Norrbotten.
Naturskyddsföreningen i Norrbottens län tilldelar 2016 års Naturskyddspris [tidigare Naturvårdspris] till Steve Daurer med motiveringen:
En naturvän som kämpat för skogen i många år. Steve är väl värd Naturskyddsföreningen i Norrbottens läns Naturskyddspris 2016. Han är en mycket kunnig och engagerad naturvärdesinventerare som inte räds att agera när avverkningarna av gammelskogar är på gång. Han har noga följt flera skogsbolags förehavanden i naturskogarna i södra Norrbotten. Det var och är ofta han som uppmärksammar och slår larm när skogsbolag klassar ner naturvårdsskogar till produktionsskogar som får avverkas. Steve har under åren även publicerad en artikel i Sveriges Natur med titeln Skyddsvärd skog avverkas av Sveaskog.
Tack vare Steves idoga arbete och värdefulla insatser står flera av naturskogarna kvar idag.

Priset mottogs å Steve Daurers vägnar av Björn Mildh.
Nedanför filmen kan du läsa Steves tack.

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Arvidsjaur, Länsförbundet, Naturskyddspris, Naturvårdspris, Skog | Lämna en kommentar

Bli miljöhjälte – sök traineeprogrammet nu!

trainee

Naturskyddsförening söker nu 20 personer till det ideella traineeprogram. Som ideell trainee får du en unik möjlighet att bidra till en bättre miljö och samtidigt lära känna Naturskyddsföreningen. Du får en grundlig introduktion till de frågor och strategier som föreningen arbetar med.

Ansök senast 18 maj!

Se filmen och läs mer på den här sidan där du också kan anmäla dig.

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Trainee, Ungdomar | Lämna en kommentar

Bli Natursnoksledare – kurs i Gällivare 10-11 juni

natursnok_berg_1

Vill du få barn intresserade av naturen? Då ska du bli Natursnoksledare!
Nu har du chans att gå en utbildning till Natursnoksledare här i Norrbotten.
Tid: 10-11 juni 2017
Plats: Abborrträsk utanför Gällivare
Ledare: Bosse Bergenholtz
Kostnad: Kursen kostar 500 kr, men om du inom ett år ställer upp som Natursnoksledare får du pengarna tillbaka!
Anmälan: Gör din anmälan redan nu!
Klicka här så kommer du direkt till anmälningssidan.

Mer info hittar du på den här sidan.
Du kan också ta kontakt med
Snoklok – kontaktpersoner för Natursnoksledare i Norrbotten
• Gällivare – för lokala frågor Cora Karlsson, tel 070-359 01 69
• Om kursen – Eva Lindberg, 070-344 44 31

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Gällivare, Natursnokar, Studiefrämjandet | Lämna en kommentar

Hållbart resande i Norrland – förutsättningar och möjligheter i stort och smått

Att resa med tåg är ett av de trevligaste sätten att resa på som finns, förutom att det är ett hållbart sätt att ta sig från punkt A till punkt B, vilket kanske i grunden är det mest positiva, så får man på köpet möjlighet till sociala kontakter, byta idéer och intryck med medmänniskor. Vill man inte det så passar resan alldeles utmärkt också för egen kontemplation. Ja, det för med sig en massa goda saker att välja tåget före andra färdmedel. Att fler gör det är en förutsättning för att vårt samhälle ska nå målet att minska påverkan på klimatet och våra gemensamma livsförutsättningar.

Mot den bakgrunden väljer jag såklart tåget, i första hand när jag ska resa. Jag får ut mycket av resan och dessutom gör jag vår miljö en tjänst.

Jag och min sambo satte oss på tåget i Luleå en torsdagskväll för att tillbringa ett veckoslut i vår fina huvudstad. Vi såg fram emot en trevlig resa och att vakna utvilade i vimlet på centralen på fredag morgon. Tåget avgick prick på utsatt tid från station och vi tänkte att detta blir bra. Vi hann inte tänka tanken klart och passera bommarna vid bangårdsänden förrän det sprakade i interntelefonen och följande meddelande kom:

-Välkomna på SJ s nattåg mot Stockholm. Vi vill tyvärr meddela att vi kommer att bli fast i Boden drygt tre timmar på grund av snöproblem i Riksgränsen.

Vi kan såklart inte ha några synpunkter på väder och vind, det kan vare sig vi, Trafikverket eller tågoperatörer rå på. Självklart så reagerade vi på det inträffade som de luttrade norrlänningar vi är och konstaterade att, denna gång får vi extra mycket tåg för pengarna.

Det finns dock ett generellt problem som inte kan hänföras just till den aktuella händelsen utan rör mer ett övergripande plan som gäller regionalt här i norra delen av landet. Det är min bestämda uppfattning, vilken jag sannolikt delar med många, att tågresenärernas vanligaste problem är att tidtabellen inte är att lita på. Tur för oss denna gång att vi bara skulle på semester och inte hade bokade möten, skulle resa vidare eller hade annat viktigt som väntade på vårt resmål.

Ska vi få fler att använda tåget, inte minst här i norr, krävs förbättringar på det övergripande planet. Det handlar bland annat om att kunna hantera, till exempel den nu uppkomna situationen, så att vi som kom från Luleå hade kunnat fortsätta vår resa. Det går säkert inte av ekonomiska skäl, att ha rullande materiel i beredskap på alla stationer men det borde finnas lösningar som i alla fall skulle kunna minska förseningarna i någon utsträckning. Detta är också en mycket avgörande faktor för att till exempel affärsresandet med tåg i norr ska öka.

Det är en samhällsfråga att se till att förutsättningarna för att använda tåget, både vad gäller personresor och godstransporter, ökar. Därav kan inte hela ansvaret för lösningar på regional nivå ligga på tågoperatörerna enskilt; detta berör i hög grad också Trafikverket och politiken i vårt län. De transportpolitiska målen säger att järnvägen ska stärkas som ett led i omställningen till fossilfrihet och dessutom ska förutsättningarna förbättras för att fler personresor och godstransporter ska kunna ske med tåg. Särskilda pengar finns också avsatta för drift och underhåll – mycket viktiga investeringar, särskilt här uppe i norr där vi har en stambana med mycket dålig standard som enda stråk söderut mot resten av landet. Det finns också förslag på en särskild satsning av medel för att höja järnvägens kapacitet och göra systemet mer robust.

En tredjedel av de nationella utsläppen kommer från transporter; i mångt och mycket har vi inbyggda systemfel i transportpolitiken som bidrar till detta. Förhållandevis enkla lösningar kan komma till rätta med det. Det handlar i mångt och mycket om att till exempel förändra regler för reseavdraget, arbeta med stadsplanering där kollektivtrafik och cykel prioriteras, med mera.

När det kommer till resande med järnväg så finns några områden som bör prioriteras på det regionala planet;

  • Se till att tidtabellen går att lita på
  • Öka tillgängligheten, det vill säga fler avgångar, inte minst regionala
  • Höja standarden på det rullande materialet
  • Utveckla resecentra
  • Tydligare krav vid upphandling av operatörer vad gäller tidtabeller, komfort, miljö, standard på det rullande materialet och självklart, rullande material anpassat för vårt klimat.
  • Åtgärder för att öka kapacitet på spåren.

Inte minst kan säkert också intresset för personresor och kännedomen om vilka behov som finns hos norrbottningarna undersökas genom dialog och enkätundersökningar. Detta skulle kunna ligga till grund för en mer anpassad och genomtänkt strategi för hur vi gemensamt når våra mål, får en bättre miljö och inte minst får nöjda tågresenärer.

Vi kom fram fyra timmar senare än beräknat, vi hade en underbar helg i vår vackra huvudstad, så på det hela taget var det en trevlig resa. Förseningarna och den standard som ger lite övrigt att önska till trots kommer jag fortsättningsvis att välja tåget med förhoppning om kommande förbättringar för miljön och vårt allas bästa.

 

Stig Sörlin

Ordf Naturskyddsföreningen Norrbotten.

 

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Krönika, Ordförande har ordet | Lämna en kommentar

Ett brev från framtiden

sol_i_sand

Norrbotten 2050-05-20

Hej!

Ville bara skriva ett brev till er kära mamma och pappa. Ni behöver inte oroa er för klimatförändringarna och min framtid. Det mesta löste sig. Vi hade lite problem här och där, men allt som allt gick det bra. Jag vill att ni känner er trygga om att jag och andra människor på jorden får en fin framtid, till och med bättre än nu, men jag vill framförallt uppmana er att fortsätta kampen om att klimatmaxa och få med er fler på tåget! Vi har ett hållbart, bärkraftigt och socialt samhälle där människor bryr sig om varandra och miljön, tack vare er och många andras insats. Fortsätt på den väg ni vandrar, i riktning mot att bli klimatsmarta och ställa krav på politiker. Sprid budskapet om att vi kommer att klara det!

Såhär i efterhand kan vi se att 2016 och 2017 var de åren det hände – Parisavtalet trädde i kraft 2016, där EU enats om att göra vad de kan för att hålla uppvärmningen till max 1,5 grad. 2017 beslutade riksdagen om Klimatlagen, där det blev olagligt för regeringar att prioritera bort klimatfrågor i beslut. 2017 kom också förslaget om en reduktionsplikt att blanda in biobränsle i drivmedel, bonus-malus-förslaget för skatt på bilar, och en flygskatt som gjorde att fler började tänka över sina resvanor och valde tåget på sin semester istället för flyget. Fler valde att cykla och åka kollektivt istället för bil. Flygskatten var till en början som ni vet blygsam, men den var ett startskott för en snabb utveckling. Skatten ökades successivt tills att flyget inte längre var subventionerat så att transportslagen konkurrerade på lika villkor.

De öronmärkta pengarna från flygskatten gick till att höja standarden på tågresorna och vagnsparken. Fler gjorde kvalitetsresor med de nya all inclusive-tågen. I vagnarna fanns gourmetmat, spa, biosalong och moderna bekväma sovvagnar. Resebyråerna började satsa på paketresor med tåg, där flera stopp på vägen med fina upplevelser erbjöds så att vi kunde börja njuta av flera länders natur, kultur och fantastiska mat längs vägen. Resandet blev det nya sättet att varva ned före semestern för att komma fram utvilad. En summa pengar avsattes för att bygga Norrbotniabanan genom hela Norrbotten. Satsningen på tågtrafiken i hela landet gick så pass bra att inrikesflyget lades ned i Sverige och även i övriga Europa, då fler länder följde efter vårt goda exempel med flygskatt. Ekoturismen kopplades ihop med tåget, så att den blev hållbar på alla sätt.

Bonus-malus-systemet kombinerat med teknikutvecklingen inom solenergi och av batterier gjorde att alla bussar, bilar och andra fordon gick på el, eller biobränsle där el inte var ett alternativ. I början ägodelade de som bodde i städerna bilar i bilpooler. Sedan gick många över till att hyra tjänsten transport istället för att äga en bil. Antalet bilar i städerna sjönk drastiskt och frigjorde plats för stadsodling, torghandel och sociala ytor istället för parkeringsplatser. Vi började odla mer härproducerad mat och tillverkade mer livsmedel och produkter på plats. Vi började hellre hyra teknik och maskiner istället för att köpa, vilket ledde till att tillverkarna blev mer intresserade av att tillhandahålla produkter som höll länge, då reparationer blev dyrt för dem. Slit och släng blev omodernt och vi gick in i en hållbar hyrekonomi.

Efter denna fantastiska utveckling kände folket att de kunde behålla livskvaliteten trots mindre användning av fossila bränslen. De kände att de kunde röra sig fritt i den utsträckning de ville. Därför infördes en koldioxidskatt som beskattade fossila bränslen vid källan, det vill säga vid första försäljningen från oljebolagen. Även ett kvotsystem infördes för resor mellan kontinenter, där varje person fick ett max antal kilometer att flyga i sitt liv. De som inte ville resa med flyg kunde då sälja sin kvot till någon annan eller välja att makulera den så att den mängden koldioxid aldrig släpptes ut. Koldioxidskatten ledde till att även konsumtion och klimatbelastande mat minskade. Det gav oss fler arbetstillfällen. Arbetslöshet finns inte längre. Vi välkomnade många klimatflyktingar till vårt land med glädje då vi var i stort behov av arbetskraft och kunskap för matförsörjning och självhushållning. Ja, ni hör, vi fick några klimatflyktingar eftersom vi ändå fick en viss klimatförändring. Men det gick att hantera då vi var förutseende och motarbetade klimatförändringar och anpassade oss efter situationen med alla medel som fanns att tillgå.

Tack för allt ni gjorde för mig och vår framtid!

Brevet skapat i samband med workshop på länsstämman i Piteå 1 april 2017.
Redigerat av Nina Pettersson och Stina Sundqvist.

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Framtiden, Klimat | Lämna en kommentar