Om tomtens gran

Tomtens gran i Vittangi Foto: Urpo Taskinen

Det finns en speciell gran alldeles på det ställe där asfalten förr slutade och grusvägen började på Ollasbyvägen i min forna hemby, Vittangi. Alla som har åkt vägen har sett granen som egentligen är en hel skock med granar, eller kanske det kallas skog när det är många?

Granen döljer förutom den mig veterligen enda växtplatsen för kopparblomman, fjällnejlikan i Vittangi också en annan hemlighet – den är troligt den enda boplatsen för en tomte i det området. Förstå mig rätt, jag har aldrig sett en tomte där, men finns de i området så måste det vara den optimala platsen. Jag kan inte tänka mig någon bättre plats. En plats där det lyckligtvis mycket länge har saknats ett gatlyse. Tomtarna vill ju ha lite mer mörker har jag förstått.
Nu när jag om några timmar kommer att gå förbi den här granen ska jag titta efter extra noga. Det är ju snart julafton och är det någon tid på året som tomtarna rör sig så är det ju vid juletiden.

Om jag får syn på en tomte lovar jag att rapportera om det när jag åter landar vid datorn!

Tills dess, som man brukar säga, från oss alla till er alla: