Foto: Björn Mildh
Bäste Olof
Tack för ditt svar om Sveaskogs markförsäljning. Det kräver en kommentar. Låt oss börja med historiken.
År 2001 togs ett riksdagsbeslut om försäljningen. Syftet var att stärka det enskilda skogsägandet på landsbygden. Mark skulle bara få säljas till den som bor i samma kommun och intressenterna fick bara köpa en markbit var.
Men sedan (ca 2010) öppnade Sveaskog för att sälja även utanför kommunen. Nu kunde folk i hela landet köpa skogsmark var som helst. Samma person kunde även köpa flera lotter. Från 2012 fick också utländska medborgare förvärva skogsfastigheter. Besluten togs på styrelsenivå i Sveaskog. Lotterna är mellan 70 och 500 hektar.
• Merparten av försäljningen av skogsmark sker i Norrlands inland, inom samebyarnas renbetesmarker.
• All försäljning har sedan 1.1.2002 skett över huvudet på berörda samebyar, utan någon information innan!
• Även skogar som berörd sameby vid samråd med Sveaskog om planerade avverkningar sagt nej till har sålts utan att samebyn informerats!
Sagt rent ut, även statliga Sveaskogs markförsäljning har kolonial prägel, inte bara ”samråden”.
Idag innebär försäljningen att vem som helst, svenskar eller andra som har gott om pengar – vilket lokalbefolkningen sällan har – kan köpa skogsmark av Sveaskog. En annan möjlighet är att man köper skogen och säljer den tillbaka som rotpost till bolaget som betalning. Det kan båda parter tjäna på! Förlorare är samebyn som mister sin renbetesmark, oftast en naturskog.
Sveaskog kan också sälja skogar som det är kontroversiellt att som FSC-certifierat bolag själv avverka. Så fungerar Sveaskogs markförsäljning i praktiken. Vi förstår att bolaget /du därför helst bara vill diskuterar markförsäljningen i Luokta-Mávas sameby år 2009, inget mer. Bolaget säger i pressmeddelandet som du bifogade att ”Sveaskog eftersträvar att så långt det är möjligt fördela områden inom markförsäljningsprogrammet på ett sådant sätt att ingen sameby skall drabbas särskilt hårt”. Men vad gör bolaget i verklighet? Vid samrådet 2019 sade Maskaure sameby nej till Sveaskogs 17 planerade avverkningar. Samtliga var naturskogar och viktig återstående renbetesmark. Byn protesterade också mot bolagets markförsäljning och kontaktade handläggaren.
Året därpå, 2020, lade Sveaskog ut 1.836 ha till försäljning inom byns marker! (5 skogsfastigheter på 330, 440, 195, 320 och 551 ha. Endast en lott till var till salu och låg utanför byns område). Allt skedde utan någon som helst information till byn! Redan tidigare har Sveaskog sålt sammanlagt 9.720 ha inom Maskaure. Sveaskog ville dessutom vid samrådet 2020 få avverka ca 400 ha skog (32 naturskogar) inom byns marker. Maskaure sameby skulle på en gång bli av med ytterligare över 2200 ha skogsmark! Jämför detta med Sveaskogs pressmeddelande ovan!
Sveaskog utnyttjar sitt överläge. Man ville straffa byn för att samerna 2019 sade nej till bolagets 17 planerade avverkningar och protesterat mot markförsäljningen. Sveaskog ville statuera ett exempel på hur det går för den sameby som vågar sätta sig upp mot bolaget. Detta som varnagel för alla övriga samebyar.
• Sveaskog, det räcker med 400 år av statliga övergrepp mot vår urbefolkning!
• Ingen skogsfastighet inom samebyarnas renbetesmarker skall säljas utan samråd med berörd sameby!
• Samråden skall ske mellan jämbördiga parter!
• Samernas nej skall respekteras!
Bäste Olof, det måste bli slut på Sveaskogs koloniala metoder.
Sanningen varar längst.
Vänligen,
Leif Lundberg, Maskaure sameby
Johanna Nilsson, verksamhetsutvecklare, Naturskyddsföreningen i Norrbotten
Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen i Norrbottens län
