Väg utan framtid

Att satsa allt och vara beredd att offra allt för att fortsätta en hårdhänt, måttlös exploatering av naturresurser är en väg utan framtid. Vi gjorde en resa den 21 – 22 oktober 2013 för att få en uppfattning om denna väg…

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/naturexploatering-som-misslyckades

Några exempel från Norrbottens län följer här.

Samhällen som etablerats för naturresursexploatering, nu övergivna eller stagnerade:

Messaure (nedlagt vattenrallarsamhälle, som mest 2300 inv, 0 inv ca 1990) Jmk
Källa: Wikipedia

Messaure f d samhälle

Harsprånget (nedlagt vattenrallarsamhälle, som mest 2000 inv, 0 inv 1985) Jmk
Källa: http://www.svenskaturistforeningen.se/sv/ssj/sverigessvenskastejobb/stfturist/Harsprangets-samhalle/
Seitevare (nedlagt vattenrallarsamhälle, utbyggnaden påbörjades 1962 och hela stationen
stod klar 1967.)
Källa: Lokal uppgiftslämnare och http://gryphon.environdec.com/data/files/6/7476/Appendix_EPD_Hydro2011_Anl%C3%A4ggningsbeskrivning.pdf
Laisvall (nedlagt blygruvsamhälle, 695 inv 1960, 105 inv 2012) Apl
Källa: Wikipedia
Laver (nedlagt koppargruvsamhälle, 242 inv ca 1940, 0 inv 1948) Älb
Källa: Holmberg, Anderas och Korva, Niklas. 2006. Laver. Orten som försvann. C-uppsats i historia. Inst f Industriell ekonomi och samhällsvetenskap. Avd f Samhällsvetenskap. LTU

Laver skolruin

Varjisträsk (planerat skogsarbetarsamhälle, etableringen avbruten) Arv/Jmk
Källa: Larsson, Henrik. 2008. Motorljud i skogen. C-uppsats i Historia. Inst f Industriell ekonomi och samhällsvetenskap. LTU.

 

Miljöproblem efter malmbrytning/mineralutvinning:

Laisvall (nedlagd blygruva, läcker fortfarande bly, sångsvanar dött av blyförgiftning i
klarningsmagasinen) Apl
Källa: Länsstyrelsen
Laver (nedlagd koppargruva, avrinnande vatten mycket kraftigt påverkade i bottenfauna och kiselalger av kombinerade försurnings- och gifteffekter) Älb
Källa: Ericsson, Ulf och Sundberg, Iréne. 2009. Bottenfauna och kiselalger. En undersökning nedströms Lavergruvan 2009. Medins Biologi, Mölnlycke. (Beställd av Boliden, tillg gm länsstyrelsen)

Gruvan i Laver

Nautanen (äldre övergiven koppargruva, bäcken förgiftad fisktom.) Gve
Källa: http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/miljogifter/Pages/default.aspx
Nasafjäll silvergruva (vattnet fortfarande otjänligt sedan brytning på 1600-talet) Apl
Källa: Länsstyrelsen
Masugnsbyn (otjänligt vatten i bäck från gruvområdet) Kir
Källa: Länsstyrelsen
Liikavaara (nedlagt koppargruvfält, spridningsförutsättningarna stora) Gve
Källa: Länsstyrelsen
Svappavaara (nedlagt kopparbruk, föroreningsnivån stor i sedimenten) Kir
Källa: Länsstyrelsen
Ala Lombolo (kvicksilverförorenad sjö, från LKABs laboratorieverksamhet) Kir
Källa: Länsstyrelsen

 

Överavverkade skogsområden: 
Sörberget (omfattande avverkningar i dalen sedan 1980-talets början, förött renbete, nu hundratals hektar contortaplanteringar med nedrasade ungträd)
Källa: Skogen i våra hjärtan av Boris Ersson, förlaget Polstjärnan 1985

Dalen vid Sörberget

Contortaplanering i fjällnära skog  nedanför Sörberget

Abraur (Förr i tiden flottades det timmer på sjön och folk som bodde runt sjön livnärde sig på flottningen, skogen och fiske.) Arv
Lill-Ståkke (i Arvidsjaurs utmarker) Arv
Arvidsjaur (Kommunens skogar blev tidigare överavverkade, vilket innebar att skogen var tvungen ges tid att växa upp igen . Avverkningarna begränsades under 90-talet och början av 2000-talet, vilket gjorde att skogsindustrin fick en ännu mindre betydelse)
Källa: Larsson, Henrik. 2008. Motorljud i skogen. C-uppsats i Historia. Inst f Industriell ekonomi och samhällsvetenskap. LTU.

 

Inte längre strömmande vatten med grönskande stränder: 
Luleälven (nästan fullt exploaterad från Bodens kraftverk, uppströms in i fjällvärlden, till
Suorvamagasinet i Stora Lule älv och till Seitevare i Lilla Lule älv)

Messaure torrfåran

Skellefte älvsystem (i det närmaste helt utbyggt. Älvens övre lopp är i Arjeplogs kommun, bl a Sädvajaure har 6,3 m amplitud)

 

Utblick

Den måttlösa exploateringen av naturresurser i Norrbotten för efterfrågan på fjärran marknader är en del av den globala överkonsumtionen som leder till klimatkrisen, krisen för biologisk mångfald och näringsobalanskrisen. Det är de tre miljöproblem som Stockholm Resilience Center pekar ut för att de överskrider de planetära hållbarhetsgränserna. Vår ohållbart omfattande konsumtion är också en orsak till att vi är på väg att misslyckas nå miljömålen i Sverige, och riskerar misslyckas få en internationell lösning av klimatkrisen och krisen för planetens biologiska mångfald.

Den storskaliga exploateringen klarar ändå inte att hålla uppe befolkningen. Kommunerna med minst befolkning sneglar på en kommun som Gällivare, och kanske tror att stora gruvor håller uppe befolkningstalet långsiktigt. Följande är fakta:

Befolkningsutveckling Gällivare kommun (källa SCB)

År       Innevånare
1960   27670
1980   24711
2000  20037
2011   18330

Aitik är Sveriges största dagbrott, ett ofantligt stort sår i naturen, nära en mil långt inräknat avfallshögar och slammagasin. Aitikgruvan har ett betydande antal anställda, över 400 personer. Ändå skulle inte ens ett nytt Aitik vart tredje år hålla befolkningstalet uppe i Gällivare kommun.

Det är dags att våra ledande politiker vaknar upp, ser problemen, och tar initiativ till hur vi ska växla ner och ställa om till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Naturskyddsföreningen i Norrbottens län har tagit initiativet till att genomföra en FRAMTIDSVECKA i slutet av maj 2014 för att få igång en process som strävar efter ett hållbart samhälle. Alla organisationer, föreningar, studieförbund, företag, kommuner och privatpersoner som vill medverka till en verklig omställning till ekologisk hållbarhet välkomnas att medverka!

2013-10-22

Lars Andersson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrbottens län

Print Friendly, PDF & Email
Gillade du det här? Dela med dig:
Det här inlägget postades i Älvar, Biologisk mångfald, Gränser för tillväxt, Gruvor, Miljögifter, Omställning. Bokmärk permalänken.

Ett svar till Väg utan framtid

  1. Pingback: Pressresan ’Väg utan framtid’ | mattisblogg.se