Kraftsamling för de sista naturskogarna


Nu kraftsamlar vi för skogen! Anmäl ditt intresse för skogsinventeringar i sommar.
Foto Urpo Taskinen.

Vill du vara med och bidra till att skog med höga naturvärden skyddas från avverkning?

Efter att Skogsstyrelsen nyligen meddelat att man tagit en ”paus” i registreringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige går nu flera av Naturskyddsföreningens länsförbund samman i en gemensam kraftsamling för identifiera skyddsvärda skogar i berörda områden. Insatsen innefattar korta inventeringskurser under maj-juni och inventeringar av skog under juni – september. Den information vi samlar under sommaren kommer vi att använda för att bevaka avverkningsanmälningar och för politisk påverkan.

Vi och skogen behöver din hjälp! Du behöver inte ha några speciella förkunskaper eller vara medlem i Naturskyddsföreningen för att kunna hjälpa till.

Inventeringskurserna kommer att hållas vid fem tillfällen på olika platser och leds av personer med stor erfarenhet av nyckelbiotopsinventeringar. Alla är välkomna att delta oavsett var man bor och det är inget krav att gå en kurs för att vara med och inventera, men det är förstås en fördel om du inte har tidigare inventeringserfarenhet. Intresserade som anmäler sig kommer att få löpande information från kansliet i Västerbotten.

Anmäl ditt intresse här

Insatsen för att inventera naturvärden drivs av Naturskyddsföreningens länsförbund i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland/Härjedalen, Västernorrland och Dalarna och koordineras via länskansliet i Västerbotten.
Kontaktperson är Natalie Toft på länskansliet i Västerbotten och nås på 076-143 95 44 eller natalie.toft@naturskyddsforeningen.se

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Skog, Skogsstyrelsen | Lämna en kommentar

Hållbart resande i Norrland – förutsättningar och möjligheter i stort och smått

Att resa med tåg är ett av de trevligaste sätten att resa på som finns, förutom att det är ett hållbart sätt att ta sig från punkt A till punkt B, vilket kanske i grunden är det mest positiva, så får man på köpet möjlighet till sociala kontakter, byta idéer och intryck med medmänniskor. Vill man inte det så passar resan alldeles utmärkt också för egen kontemplation. Ja, det för med sig en massa goda saker att välja tåget före andra färdmedel. Att fler gör det är en förutsättning för att vårt samhälle ska nå målet att minska påverkan på klimatet och våra gemensamma livsförutsättningar.

Mot den bakgrunden väljer jag såklart tåget, i första hand när jag ska resa. Jag får ut mycket av resan och dessutom gör jag vår miljö en tjänst.

Jag och min sambo satte oss på tåget i Luleå en torsdagskväll för att tillbringa ett veckoslut i vår fina huvudstad. Vi såg fram emot en trevlig resa och att vakna utvilade i vimlet på centralen på fredag morgon. Tåget avgick prick på utsatt tid från station och vi tänkte att detta blir bra. Vi hann inte tänka tanken klart och passera bommarna vid bangårdsänden förrän det sprakade i interntelefonen och följande meddelande kom:

-Välkomna på SJ s nattåg mot Stockholm. Vi vill tyvärr meddela att vi kommer att bli fast i Boden drygt tre timmar på grund av snöproblem i Riksgränsen.

Vi kan såklart inte ha några synpunkter på väder och vind, det kan vare sig vi, Trafikverket eller tågoperatörer rå på. Självklart så reagerade vi på det inträffade som de luttrade norrlänningar vi är och konstaterade att, denna gång får vi extra mycket tåg för pengarna.

Det finns dock ett generellt problem som inte kan hänföras just till den aktuella händelsen utan rör mer ett övergripande plan som gäller regionalt här i norra delen av landet. Det är min bestämda uppfattning, vilken jag sannolikt delar med många, att tågresenärernas vanligaste problem är att tidtabellen inte är att lita på. Tur för oss denna gång att vi bara skulle på semester och inte hade bokade möten, skulle resa vidare eller hade annat viktigt som väntade på vårt resmål.

Ska vi få fler att använda tåget, inte minst här i norr, krävs förbättringar på det övergripande planet. Det handlar bland annat om att kunna hantera, till exempel den nu uppkomna situationen, så att vi som kom från Luleå hade kunnat fortsätta vår resa. Det går säkert inte av ekonomiska skäl, att ha rullande materiel i beredskap på alla stationer men det borde finnas lösningar som i alla fall skulle kunna minska förseningarna i någon utsträckning. Detta är också en mycket avgörande faktor för att till exempel affärsresandet med tåg i norr ska öka.

Det är en samhällsfråga att se till att förutsättningarna för att använda tåget, både vad gäller personresor och godstransporter, ökar. Därav kan inte hela ansvaret för lösningar på regional nivå ligga på tågoperatörerna enskilt; detta berör i hög grad också Trafikverket och politiken i vårt län. De transportpolitiska målen säger att järnvägen ska stärkas som ett led i omställningen till fossilfrihet och dessutom ska förutsättningarna förbättras för att fler personresor och godstransporter ska kunna ske med tåg. Särskilda pengar finns också avsatta för drift och underhåll – mycket viktiga investeringar, särskilt här uppe i norr där vi har en stambana med mycket dålig standard som enda stråk söderut mot resten av landet. Det finns också förslag på en särskild satsning av medel för att höja järnvägens kapacitet och göra systemet mer robust.

En tredjedel av de nationella utsläppen kommer från transporter; i mångt och mycket har vi inbyggda systemfel i transportpolitiken som bidrar till detta. Förhållandevis enkla lösningar kan komma till rätta med det. Det handlar i mångt och mycket om att till exempel förändra regler för reseavdraget, arbeta med stadsplanering där kollektivtrafik och cykel prioriteras, med mera.

När det kommer till resande med järnväg så finns några områden som bör prioriteras på det regionala planet;

  • Se till att tidtabellen går att lita på
  • Öka tillgängligheten, det vill säga fler avgångar, inte minst regionala
  • Höja standarden på det rullande materialet
  • Utveckla resecentra
  • Tydligare krav vid upphandling av operatörer vad gäller tidtabeller, komfort, miljö, standard på det rullande materialet och självklart, rullande material anpassat för vårt klimat.
  • Åtgärder för att öka kapacitet på spåren.

Inte minst kan säkert också intresset för personresor och kännedomen om vilka behov som finns hos norrbottningarna undersökas genom dialog och enkätundersökningar. Detta skulle kunna ligga till grund för en mer anpassad och genomtänkt strategi för hur vi gemensamt når våra mål, får en bättre miljö och inte minst får nöjda tågresenärer.

Vi kom fram fyra timmar senare än beräknat, vi hade en underbar helg i vår vackra huvudstad, så på det hela taget var det en trevlig resa. Förseningarna och den standard som ger lite övrigt att önska till trots kommer jag fortsättningsvis att välja tåget med förhoppning om kommande förbättringar för miljön och vårt allas bästa.

 

Stig Sörlin

Ordf Naturskyddsföreningen Norrbotten.

 

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Krönika, Ordförande har ordet | Lämna en kommentar

Ett brev från framtiden

sol_i_sand

Norrbotten 2050-05-20

Hej!

Ville bara skriva ett brev till er kära mamma och pappa. Ni behöver inte oroa er för klimatförändringarna och min framtid. Det mesta löste sig. Vi hade lite problem här och där, men allt som allt gick det bra. Jag vill att ni känner er trygga om att jag och andra människor på jorden får en fin framtid, till och med bättre än nu, men jag vill framförallt uppmana er att fortsätta kampen om att klimatmaxa och få med er fler på tåget! Vi har ett hållbart, bärkraftigt och socialt samhälle där människor bryr sig om varandra och miljön, tack vare er och många andras insats. Fortsätt på den väg ni vandrar, i riktning mot att bli klimatsmarta och ställa krav på politiker. Sprid budskapet om att vi kommer att klara det!

Såhär i efterhand kan vi se att 2016 och 2017 var de åren det hände – Parisavtalet trädde i kraft 2016, där EU enats om att göra vad de kan för att hålla uppvärmningen till max 1,5 grad. 2017 beslutade riksdagen om Klimatlagen, där det blev olagligt för regeringar att prioritera bort klimatfrågor i beslut. 2017 kom också förslaget om en reduktionsplikt att blanda in biobränsle i drivmedel, bonus-malus-förslaget för skatt på bilar, och en flygskatt som gjorde att fler började tänka över sina resvanor och valde tåget på sin semester istället för flyget. Fler valde att cykla och åka kollektivt istället för bil. Flygskatten var till en början som ni vet blygsam, men den var ett startskott för en snabb utveckling. Skatten ökades successivt tills att flyget inte längre var subventionerat så att transportslagen konkurrerade på lika villkor.

De öronmärkta pengarna från flygskatten gick till att höja standarden på tågresorna och vagnsparken. Fler gjorde kvalitetsresor med de nya all inclusive-tågen. I vagnarna fanns gourmetmat, spa, biosalong och moderna bekväma sovvagnar. Resebyråerna började satsa på paketresor med tåg, där flera stopp på vägen med fina upplevelser erbjöds så att vi kunde börja njuta av flera länders natur, kultur och fantastiska mat längs vägen. Resandet blev det nya sättet att varva ned före semestern för att komma fram utvilad. En summa pengar avsattes för att bygga Norrbotniabanan genom hela Norrbotten. Satsningen på tågtrafiken i hela landet gick så pass bra att inrikesflyget lades ned i Sverige och även i övriga Europa, då fler länder följde efter vårt goda exempel med flygskatt. Ekoturismen kopplades ihop med tåget, så att den blev hållbar på alla sätt.

Bonus-malus-systemet kombinerat med teknikutvecklingen inom solenergi och av batterier gjorde att alla bussar, bilar och andra fordon gick på el, eller biobränsle där el inte var ett alternativ. I början ägodelade de som bodde i städerna bilar i bilpooler. Sedan gick många över till att hyra tjänsten transport istället för att äga en bil. Antalet bilar i städerna sjönk drastiskt och frigjorde plats för stadsodling, torghandel och sociala ytor istället för parkeringsplatser. Vi började odla mer härproducerad mat och tillverkade mer livsmedel och produkter på plats. Vi började hellre hyra teknik och maskiner istället för att köpa, vilket ledde till att tillverkarna blev mer intresserade av att tillhandahålla produkter som höll länge, då reparationer blev dyrt för dem. Slit och släng blev omodernt och vi gick in i en hållbar hyrekonomi.

Efter denna fantastiska utveckling kände folket att de kunde behålla livskvaliteten trots mindre användning av fossila bränslen. De kände att de kunde röra sig fritt i den utsträckning de ville. Därför infördes en koldioxidskatt som beskattade fossila bränslen vid källan, det vill säga vid första försäljningen från oljebolagen. Även ett kvotsystem infördes för resor mellan kontinenter, där varje person fick ett max antal kilometer att flyga i sitt liv. De som inte ville resa med flyg kunde då sälja sin kvot till någon annan eller välja att makulera den så att den mängden koldioxid aldrig släpptes ut. Koldioxidskatten ledde till att även konsumtion och klimatbelastande mat minskade. Det gav oss fler arbetstillfällen. Arbetslöshet finns inte längre. Vi välkomnade många klimatflyktingar till vårt land med glädje då vi var i stort behov av arbetskraft och kunskap för matförsörjning och självhushållning. Ja, ni hör, vi fick några klimatflyktingar eftersom vi ändå fick en viss klimatförändring. Men det gick att hantera då vi var förutseende och motarbetade klimatförändringar och anpassade oss efter situationen med alla medel som fanns att tillgå.

Tack för allt ni gjorde för mig och vår framtid!

Brevet skapat i samband med workshop på länsstämman i Piteå 1 april 2017.
Redigerat av Nina Pettersson och Stina Sundqvist.

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Framtiden, Klimat | Lämna en kommentar

Ny ordförande

Söndagen den 2 april träffades länsförbundet, Naturskyddsföreningen i Norrbottens län, i Piteå för att genomföra länsstämma. Då valdes jag in som ordförande tillsammans med ytterligare några nya in i styrelsen. Det är ett mycket stort förtroende som jag och styrelsen fått av föreningen. Det ska vi se till att förvalta väl. Föreningens arbete behövs!

Vi ser tydliga bevis runt om oss på att vårt arbete och engagemang är viktigt. En sådan aktuell fråga är i dagarna det arbete som bedrivs i föreningen för att rädda nyckelbiotopsinstrumentet.

Skogsstyrelsen meddelade i mars att myndigheten tar en ”paus” och omgående slutar att inventera och registrera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige – den del av landet där de sista stora, sammanhängande områdena av skyddsvärd skog finns kvar.

Inventering av nyckelbiotoper är avgörande för att registrera var viktiga skogsområden för rödlistade och hotade arter finns. Inventeringarna är även avgörande för att myndigheter och markägare ska kunna göra överväganden och ha möjlighet att på rimligt gott beslutsunderlag göra prioriteringar vid planering av såväl formellt skydd av skog samt vid upprättandet av skogsbruksplaner. Inte minst används också instrumentet av övriga aktörer som sysslar med olika typer av markanvändning och samhällsutveckling. Skogsstyrelsens beslut innebär en drastiskt försämrad insyn från allmänheten kring särskilt skyddsvärd skog. Beslutet har även skapat en stor osäkerhet hos myndighetens tjänstemän eftersom inga nya rutiner finns på plats. Begreppet nyckelbiotop har även en stark koppling till skogscertifieringarna då dessa inte tillåter avverkning av nyckelbiotoper.

Vi anser att i och med beslutet har Staten abdikerat från sin uppgift med att inventera och registrera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, de har därmed även frånsagt sig rollen som kunskapsförsörjare som tillhandahåller helt nödvändig kunskap. När det gäller denna viktiga fråga har bl.a. vår egen skogsgrupp har även skrivit ett yttrande i frågan som skickats till media och Regeringskansliet. Bra jobbat!

Ytterligare en viktig punkt som kommer ganska snabbt inpå är Rikskonferensen i Skövde den 12-14 maj. Här är det viktigt att länsförbunden deltar eftersom det är en chans att påverka de nya riktlinjer som man arbetar med på riksnivå.

I den nya styrelsen har vi stor hjälp av resurser som finns kvar från den gamla styrelsen där vi får viktig historia och bakgrund. Det gäller för oss nya att förvalta och arbeta framåt med det som utgångspunkt. Det är mycket som ska genomföras och planeras och det arbetet har vi satt igång redan. Vi genomförde första styrelsemötet lördagen den 8 april i Luleå.

Det känns viktigt med den lokala förankringen i vårt arbete så bl.a. därav kommer de fysiska möten som styrelsen planerar att genomföras ute i länet. Vi hoppas då att vi får besöka lokala kretsar och ta del av kretsens arbete. Det första inplanerade fysiska mötet blir i Jokkmokk den 9 september.

De gröna frågorna har alltid funnits med i mitt liv på ett eller annat sätt. Inte minst har det lilla familjejordbruket som morföräldrarna drev varit viktiga grundstenar i min gröna utveckling och förståelse för hur viktig natur och miljö är för vår överlevnad. Mina rötter är i Ångermanland där jag är född och uppvuxen i Långsele, ett litet järnvägssamhälle vid Faxälven, några km innan den går ihop med ståtliga Ångermanälven.
Efter studier (mikrobiologi och biologi) vid Umeå Universitet hamnade jag i Norrbotten 1994. Jag trivs jättebra med den Norrbottniska naturen och människorna, såklart ägnas en stor del av fritiden till uteaktiviteter, både sommar och vinter. Jag är en galen motionär som bl.a. genomförde en svensk klassiker 2016, en av sönerna har också lockat in mig i CrossFit-världen så en del tid ägnas åt det och självklart en massa tid på ridbanan med yngsta dottern.

Jag har sedan 1997 arbetat med projekt inom infrastruktur och bl.a. mineralnäring där bl.a. artskydd- och rennäringsfrågor är ett områden som ofta berörs. Jag arbetar också med större tillståndsprojekt enligt miljöbalken. I dessa sammanhang anser Stig att det är speciellt viktigt att hålla miljöfrågans fana högt. Jag har en historia i Naturskyddsföreningen där jag varit aktiv på många sätt ända sedan studietiden i Umeå. Jag var också anställd av föreningen en sommar för att inventera skyddsvärd skog i Bodens kommun enligt ”Steget före”.

Med den bakgrund jag har och de projekt jag arbetat med under åren ser jag att vi lever och verkar i ett län som betyder oerhört mycket för både regional och nationell utveckling. I dessa sammanhang är det självklart viktigt att se på samhällsutvecklingen med ”miljöglasögon” och förvalta våra resurser och riksintressen på ett ansvarsfullt sätt.
Hållbar utveckling, mångfald och alla människors lika värde mycket viktiga värdeord för mig. Jag vill verka för att Norrbotten utvecklas i en riktning där miljö, samhälle, utveckling, mångfald och mångkultur får samverka i riktning mot ett hållbart samhälle. Det är också viktigt för mig att beslutsfattande i vårt samhälle, inkluderar och baserar sig på hänsyn och ansvarstagande ur miljösynpunkt. Vi måste få miljöfrågorna att bli en naturlig del i våra vardagliga liv och därför anser jag också att det är viktigt att vi gör allt vi kan för att öka kunskap och intresse för frågorna på alla plan.

Tillsammans ska vi verka för en skön grön utveckling av vårt Norrbotten.

Stig Sörlin

stig_sorlin2

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Biologisk mångfald, Demokrati, Jokkmokk, Länsförbundet, Luleå, Ordförande har ordet, Skog, Skogsstyrelsen | Lämna en kommentar

Föreningskunskap för dig som är aktiv

demokrati


Du som är aktiv i krets eller länsförbund har en chans att lära dig föreningskunskap under en helgkurs 20-21 maj 2017 i Luleå.
Kursen anordnas av Studiefrämjandet i Norrbotten i samverkan med Naturskyddsföreningen i Norrbottens län. Utbildare blir Maria J Johansson och Nina Wennberg.
Detta kommer att behandlas:
• Varför en förening?
• Årsmöte
• Stadgar
• Ansvar
• Roller
• Mötet
• Protokoll och kallelser
• Beslutsprocess
• Ekonomi
• Det som just du vill ska tas upp

Detta gäller:
• Två deltagare per krets garanteras plats.
• För dig som är förtroendevald i styrelse, som revisor eller i valberedning i krets eller länsförbund
• Mat, logi och resa ingår. Logi ordnas i främsta rum hos medlemmar i Luleå, dvs ägodelande.
• Sista anmälningsdag 30 april 2017.
Anmäl dig här!

Frågor?
Studiefrämjandet i Norrbotten:
Maria J Johansson
073-841 20 30
maria.j.johansson@studieframjandet.se
Naturskyddsföreningen i Norrbottens län:
Koordinator Urpo Taskinen
070-629 58 02
urpo.taskinen@naturskyddsforeningen.se

Gillade du det här? Dela med dig:
Publicerat i Demokrati, Folkrörelse, Kretsar, Länsförbundet | Lämna en kommentar