Naturskyddsföreningen i Norrbottens län

I slutet av 2010 hade Piteå kommun den minsta andelen skyddad skog av alla kommuner i Norrbotten (http://www.scb.se/Pages/PressRelease____321510.aspx ). Andelen var ynka 9 promille, alltså inte ens 1 procent. FN utsåg 2011 till Skogens År. Och för drygt ett år sedan slöt länderna i FN Nagoya-avtalet för att hejda utrotningen av arter. Man avtalade om att skydda minst 17 % av sina landområden till 2020, med fokus på de mest biologiskt rika områdena. De produktiva skogarna är de viktigaste skogarna för hotade arter.

Har Piteås politiker gjort någon insats under Skogens År för att öka sitt skogsskydd?
Har kommunalrådet Peter Roslund för avsikt att uppfylla Nagoya-avtalet?

Vi har tagit fram kartor över skogsavverkningar respektive skog skyddad i naturreservat i Piteå kommun.

Skogsstyrelsens kartbild över slutavverkningar visar att ca 38 000 hektar avverkades inom Piteå kommun från 1992 till 2010. Under 2011 anmäldes ytterligare ca 2200 hektar för slutavverkning. Skogen inom alla naturreservat i Piteå omfattade i slutet av 2010 bara ca 1900 hektar (skog avgränsad på Lantmäteriets vegetationskarta, motsvarar i princip produktiv skog). Under 2011 beslöt faktiskt politikerna i Piteå att bilda ett naturreservat – Sandängesstranden. Det är bra att man skyddar en omtyckt strand så piteborna får tillgång till en fin allmän badplats även i framtiden, och i reservatet ingick även lite skog, ungefär 70 hektar. Men 70 hektar är inte till stor hjälp om man ska uppfylla Nagoyaavtalet. Då behövs beständigt skydd för ytterligare cirka 35 000 hektar produktiv skog i Piteå kommun till år 2020. Dessbättre arbetade länsstyrelsen vidare med att skydda skog enligt det nationella miljömålsarbetet även i Piteå kommun. Länsstyrelsen avsatte tre nya reservat i Piteå kommun, vars areal skog var ca 400 hektar (skog avgränsad på vegetationskartan). Om lika mycket skog avsattes årligen i Piteå som under 2011, skulle ändå inte Nagoya-avtalet uppfyllas, utan det skulle bli mer än 60 år försenat. Med nutidens avverkningstakt skulle då 75 – 80 % av skogen i Piteå sedan 1992 ha slutavverkats och ersatts med trädodlingar. I kommunen finns ungefär 216 000 hektar produktiv skogsmark (http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Lokala-sidor/Distrikt/Sodra-Norrbottens-distrikt/Distriktet-i-siffror-/).

Trots att för lite skog skyddades i Piteå för att vara en tillräcklig årsinsats för Nagoyaavtalet, så reste Piteås kommunalråd Peter Roslund invändningar mot att länsstyrelsen bildade naturreservat. Han tolererar alltså inte ens att en procent av skogen i Piteå skyddas i reservat, knappt en spillra av vad Nagoya kräver. I remissvar skrev han ”Piteå kommun har vid ett flertal tillfällen, i yttranden till länsstyrelsen, motsatt sig bildande av nya naturreservat och utvidgning av redan befintliga reservat.”

Om lokalpolitiker på detta sätt motarbetar de globala miljömålen kommer det att vara mycket svårt att lösa miljöproblemen, både lokalt och globalt.

Länk till artikel i PT: http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=6621530